Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ge fem specialpedagoger/speciallÀrares perspektiv pÄ hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin lÀroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori. I litteraturstudien har jag utgÄtt frÄn de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till mÄnga elevers behov av extra stöd för sin lÀroprocess. De Àr ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.I resultatet av min intervjusammanstÀllning sÄ kan man utlÀsa att specialpedagogerna/speciallÀrarna pÄ gymnasieskolorna lÀgger ner stor kraft och engagemang pÄ att ge eleverna det stöd som de behöver för sin lÀroprocess.NyckelordStöd till elever pÄ gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi..

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Syftet med undersökningen Àr att belysa gymnasielÀrares och gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av skönlitteratur i Àmnet svenska för att sedan jÀmföra resultaten utifrÄn lÀrarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger pÄ en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen Àr fyra gymnasielÀrare i Àmnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lÀrarna utgÄr frÄn rÄdande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen Àr bland annat att eleverna ska fÄ lÀsa om existentiella frÄgor, men Àven att eleverna ska fÄ en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhÀllet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida gymnasieskolan Àr en skola för allautifrÄn ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus pÄ deprimerade elever,genom en studie av HÀssleholms kommun. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer somtolkats hermeneutiskt dÀr frÄgorna varit fritt formulerade inom fasta frÄgeomrÄden.Materialet har bestÄtt av intervjuer med totalt 18 personer varav tre frÄn sjukvÄrden och15 frÄn gymnasieskolorna samt aktuell forskning pÄ omrÄdet frÄn bÄde det pedagogiskaoch det medicinska forskningsomrÄdet. Undersökningen visar att HÀssleholms kommunsgymnasieskolor inte Àr en skola för alla nÀr det gÀller deprimerade elever. PÄ skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deÄtgÀrder som sÀtts in Àr av exkluderande form dÀr eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lÀmpliga ÄtgÀrder för deprimerade elever i skolan..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lÀrare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks Àven elevers instÀllning till observerad kommunikation. För att uppnÄ syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrÄn deliberativ kommunikationsteori och element som Àr betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet Äterfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktÀristika som utmÀrker det deliberativa samtalet.

Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever pĂ„ fordonsprogrammet. Ämnet lĂ„g nĂ€ra till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrĂ€desvis elever pĂ„ fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever Ă€r pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sĂ„dant som rör de yrkesförberedande programmen pĂ„ gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett Ă€mne som de sjĂ€lva har svĂ„rt att förstĂ„ ?nyttan av?.

En enkÀtstudie av elever och lÀrares syn pÄ fusk i gymnasieskolan. Hur och varför fuskar eleverna? Hur kan man minska fuskandet? Hur hanterar lÀrarna fusk? Hur pÄverkar internet plagiering av skolarbeten?.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Ă€r till att elever pĂ„ ett gymnasium i Halmstads kommun vĂ€ljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pĂ„ Ă„tta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvĂ€gledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Även skoltrötthet och bristfĂ€llig information angavs som skĂ€l.Tydligen Ă€r det ocksĂ„ sĂ„ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Ă€r uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Ă€r först nĂ€r man börjat pĂ„ gymnasieskolan som man förstĂ„r innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Ă€mnena Ă€r upplagda.

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

Syftet var att undersöka vilka arbetssÀtt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhÄllningssÀtt till dem. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasiefriskola i norra Sverige dÀr sex elever som gick första Äret pÄ gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att fÄ en större förstÄelse för hur elever uppfattar olika arbetssÀtt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det pÄ denna skola förekom relativt traditionella sÀtt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men Àven lÀrarledd undervisning med bland annat förelÀsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.